Jurtjyrkogården – filmen alltså

När jag läste att denna film var på g såg jag till att läsa romanen först, eftersom jag är mer mån om att få bokupplevelsen oförstörd än att filmupplevelsen ska vara spoilerfri. Jag hade visserligen redan sett den första filmatiseringen av romanen, den från 1989, men det var närmare 20 år sedan. Inte mycket att göra åt. Denna nya filmatisering, som följer i svallvågorna efter filmatiseringen av Det, såg jag på Filmstaden Sergel. En biograf jag annars helst undviker, eftersom filmupplevelsen inte allt för sällan störs av snackande tonåringar. Men det var inte mycket att göra åt när Sergel var enda biograf som fortfarande visade filmen.

”Dr. Louis Creed som just flyttat från Boston till Maines landsort med sin fru Rachel och deras två barn, hittar en mystisk djurkyrkogård, gömd långt inne i skogen nära familjens nya hem. När en ofattbar tragedi inträffar, vänder sig Louis i sin förtvivlan till sin ovanlige granne, Jud Crandall, och sätter därmed igång en livsfarlig kedjereaktion som släpper en oändlig ondska fri, med fruktansvärda konsekvenser.”

Tvärtemot boken, som visade sig vara mer deprimerande än skrämmande, har filmen inte några sådana anspråk. Vi serveras en konventionell skräckfilm med romanens story som ram att utgå från. När jag ser filmen intalar jag mig att det är viktigt att inte göra allt för mycket jämförelser med boken, för det tjänar ändå ingenting till. Det här är en spelfilm och ska behandlas som en sådan, den är inte avsedd att spegla romans exakta skeende. Romaner och filmer har helt enkelt inte samma premisser. Men det är så svårt att låta bli att jämföra.

I denna film har man valt att låta Ellie få den framträdande roll som i romanen är vigd åt Gage. Det tycker jag funkar ypperligt för hennes del, men för Gage då? Vad gör han i filmen? Han gör inte mycket nytta i alla fall. Han känns överflödig. Hade det gått att skippa honom helt i den här filmen, så han inte hade varit i vägen? Kanske (fler kommentarer och jämförelser jag inte kan låta bli att göra finns innanför spoilertagg).

Filmen är lite för spretig för att bli bra. Den är fylld av olika inslag från romanen som jag upplever bara har lappats ihop på platser i storyn de kanske eller kanske inte passar. Därtill finns för filmen unika moment som jag upplever helt felplacerade. Exempelvis att i en dröm (eller verkligheten?) kliva direkt genom sin sovrumsdörr ut på djurkyrkogården tillför en nivå av magi som inte är helt i linje med övriga övernaturligheter i berättelsen. Den övernaturlighet som ingår i filmens grundpremiss är en sak, som har sin förklaring i filmens mytologi. Men den där teleporteringen? Märklig. Alla dessa moment som ska tryckas in i filmens speltid gör att den bitvis blir osammanhängande.

Filmen som helhet får betyg 2 av 5. En stark tvåa, nästan en trea. men den var inte jättebra.

Det här inlägget postades i Film och TV och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *