Historikern (läsning pausad på obestämd tid!)

Roman av Elizabeth Kostova

Efter att ha läst 150 sidor av den här romanen beslutade jag mig för att läsa något intressantare. Det kommer ta mig flera veckor till innan romanen är utläst, förmodligen något extra vecka dessutom bara för att jag läser långsammare när det inte är en bok som tilltalar mig. Dessutom blir läsningen ofokuserad, vilket ytterligare försvårar möjligheterna att komma in i storyn.

Jag är lite rädd för att avbryta läsning. En del av mig tycker att det är slöseri på den tid som varit, men en något övervägande del tycker att det vore mer slöseri att fortsätta. Jag kan alltid påminna mig om hur jag avbröt läsningen av Metro 2033 efter att ha läst mer än 400 av de 460 sidorna, bara för att den var så evinnerligt tråkig. Med den måttstocken bör jag kunna tillåta mig att avbryta böcker.

Historikern handlar om en ung kvinna och hennes far, med berättande från nutid varvat med återberättande från faderns del om hur det var när han var yngre. Historien kretsar kring Greve Dracula och forskningen som fadern, hans läromästare och sedermera dottern ägnar sig åt. De är av tron att Dracula verkligen funnits och, vad värre är, att han finns än idag.

Berättelsen har två huvudsakliga problem. Det första är dess binära frågeställning. Finns Dracula fortfarande?
Svaret är nog ja. Allt jag läst hittills pekar på det. Den enda drivkraften i berättelsen är att utforska Draculas existens, och utan undantag har läsaren gång efter annan presenterats för händelser som tyder på det. Om boken haft ytterligare frågeställningar eller lockat med mer problem som behövt lösas, då hade den kunnat rädda sig undan detta. Men det verkar inte finnas mer.

Mellan de dracularelaterade händelserna serveras vi detaljerade beskrivningar av ändlösa caféer och slottsparker med mera i diverse öst- och centraleuropeiska städer. Kanske skapar det en viss autenticitet, och till skillnad från Bram Stoker kanske Elizabeth Kostova beskriver miljöer hon faktiskt har erfarenhet av, men det hela blir kolossalt tråkigt tycker jag. Det blir inget tempo i berättelsen. Det andra stora problemet är att båda de två tidslinjerna fungerar på detta sätt, de är båda småputtrande och det sker nästan aldrig något spännande i någon av dem. En jämförelse kan göras med exempelvis Dan Brown som också han tycker om att varva perspektiven i korta kapitel, men som till skillnad från Kostova lyckas se till att historien är intressant i åtminstone något av perspektiven åt gången. Det finns på så vis alltid en anledning att läsa ett kapitel till. Till skillnad från den här berättelse där det är ganska tråkigt hela tiden ur två perspektiv (Brown är ingen favorit i övrigt, men han kan konsten att hålla ångan uppe).

Konceptuellt är jag emellertid mycket intresserad av Historikern. Andan känns helt rätt. Historikern andas ”åter till ursprunget” och hanterar Dracula-arvet på ett konceptuellt plan ypperligt. Jag hoppas att jag ska vilja läsa ut den här någon gång, men jag är långt ifrån säker på att jag kommer göra det.

Författare: Elizabeth Kostova
Utgivet: 2005, på svenska av Bokförlaget Forum
Sidantal: Runt 550 i hårdpärmversionen

 

Det här inlägget postades i Litteratur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *