Kvinnan i svart

Roman av Susan Hill

En änka i ett ensligt gods utanför en sömnig håla har gått ur tiden. En ung jurist skickas från London för att hantera hennes arv. Huvudpersonen finner sig i ett gotiskt gods som stundtals är helt avskärmat av tidvatten, i närheten av en håla där ingen vill prata om det som hänt. Vem är den mystiska kvinnan klädd i ålderdomlig sorgedräkt som han ser på begravningen?

Kvinnan i svart innehåller tillräckligt med gotiska troper för att jag inledningsvis ska gillar det jag läser. Jag blir glad när ingen i staden vill prata om godset och jag blir glad när det tornar upp sig i ödemarken. Det är precis vad jag vill åt. Men efter den hoppfyllda inledningen sjunker mitt intresse för romanen sakta men säkert ner i sankmarkerna. Problemet med Kvinnan i svart är att berättelsen aldrig innehåller några överraskningar. För varje ny del av historien som vecklar ut sig får jag en allt tydligare bild av hur det hela ska fortsätta och även sluta.

Slutbetyget blir 2 av 5, efter att romanen långsamt sjunkit neråt från en initial fyra och aldrig lyckats dra upp sig igen.

Författare: Susan Hill. Detta är hennes mest kända roman. I skräckväg har hon emellertid några ytterligare romaner som bär undertiteln ”a ghost story”. Jag blir lite nyfiken, för jag uppskattar tydligheten i att skriva skräckromaner och inte försöka förklä dem till något annat.
Utgiven: Ursprungligen 1983. Filmatiserad 1989 och 2012. Jag läste romanen på svenska, utgiven 2013 av Modernista.
Längd: Runt 140 måttliga sidor. Exemplarisk romanlängd!

Frågor som väcks:
Hur kan en generisk spökhistoria utan några särdrag alls lyftas fram som en av 1900-talets främsta skräckromaner?

Det här inlägget postades i Litteratur och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *